Omedvetet.

Snö är underbart. Det är ljust och ger mig julkalender-känslan. Det är typiskt att det ska bli plus-grader i Stockholm och södra Sverige på tordag. När jag vaknar en sommardag och solen skiner så lyser jag upp och sätter mig och äter frukost ute. Under vintermånaderna och jag vaknar till snötäcktmark tycker jag istället att jag är värd extra tid i sängen.
Tänk vilka omedvetna tankar som styr oss. I vissa fall kan de bli en rolig situation.
En kompis till mig joggar mycket i skogen med hennes hund. I somras när hon kom till jobbet haltade hon ibland.. Frågade jag henne vad som hade hänt fick jag förklaringen att hon inte kunde välja stig. När hon hade joggat en bit kom hon till en korsning där hon skulle välja stig. Det blev ibland för svårt för henne att välja och hon sprang mittemellan de två stigarna.
Jag tror att det är bäst att man låter de omedvetna tankarna förbli omedvetna.



Medvetet att fortsätta på den här vägen gör snart
situationen minst sagt rolig.


Så lite, så mycket.

Snö, lussebullsbak och glögg. Ibland behövs oerhört lite för att få mig på bättre humör. Men frågan är om man ser allt annat som inte är fint väder, rea på drömplagget eller extra pengar på kontot? Jag tror faktiskt inte de, vi ser inte allt.
Jag menar ett leende av en person i rulltrappan vid tunnelbanan, är inte de något som är värt att bli glad av? Eller mannen framför i kassakön som släpper förbi dig och ditt mjölkpaket? Är inte de värt något? Ok du blir glad för stunden, så där en minut eller två.
Vi männsikor i Sverige har blivit så fikserade vid prylar eller speciella ting. Kanske är de på nedgång nu när de är låg konjuktur. Men innan dess måste vi förstå att allt som är positivt ska man se positivt och lägga märke till. Det där leendet i rulltrappan var troligtvis spontant och varför inte vara lika spontan tillbaka, le och utstråla din energi. Ta åt dig av att den här personen vill skänka dig något speciellt.

Jag försöker nuför tiden. Ibland mer ibland mindre. Jag vill både ge den utstrålningen men även ta emot den. Jag säger tack en extra gång på cafeét och säger ha en bra dag istället för att vända mig om på ica. Jag vill tro att de gör skillnad för mig och för dem. Sen en dag när jag behöver så drar jag åt mig av minsta lilla uppenbarelse.

Sedan får du inte glömma de saker som kommer till dig, grönt ljus istället för rött i korsningen när du är stressad, kollegan som köpt mjölk till kaffet...



Härligt, avslappnande och naturligt.

Tron på något.

Ibland undrar jag om det finns någon övrekraft som sitter och tittar ner på mig. För jag har en känsla av att den personen allafall kastar om i mitt liv när allt är lugnt och tryggt.
Om jag har ringt alla samtal, gjort alla prov och känner att läget är under kontroll, så kan jag ibland känna att det här är lugnet innan stormen. Som om personen "där uppe" ger mig en varningssignal om att mitt liv är för lugnt.
Det här skapar stress hos mig. Kan det vara så att det finns en övrekraft som bara jävlas med mig? Som inte hjälper mig?

Jag tror jag har skapat den här känslan när jag har upplevt att jag alltid ska ha något att göra. Det kan vara min rastlöshet som spelar ett spratt också. Hur som helst fungerar det för mig att tro på övrekraften, de gör att jag inte tror att det är mitt fel att jag har glömt att göra vissa saker. Det vet ni väl, tron på något hjälper oftast mer än vad man själv tror.

Är klockan verkligen så här mycket? Nu har jag bara 2 minuter att springa till bussen på, jag måste hinna med den.
Tron gör så mycket mer än vad vi själva tror. Om det gäller bussen, ett prov eller att orka något, tron måste finnas där. Det klart att man inte måste tro på en övrekraft men det underlättar, åtminstone för mig.
Att ändra ett beteende eller kanske ett sätt att tänka kan vara väldigt svårt. Övertygar du bara dig själv om att varför skulle du inte fixa det här, så ska du se att hälften är gjord.



Övrekrafter kanske finns bland molnen. Men tron finns på marken.

Förenkla. Förändra.

Ibland behöver man en kick. En kick, för mig, kan vara att jag har gjort något som jag dragit mig för länge och äntligen fått det gjort. Idag har jag fått den kicken. Jag skrev mitt prov i matematik B som jag läst på komvux för att ha behörighet till utbildningen jag har sökt. Och jag fick mvg, som även blir mitt betyg.  Känslan är så underbar när man lyckas med något man kämpat för.

Jag tycker det är viktigt att man även ser de mindre och vardagliga saker som man gör och lyckas med.  Det behöver inte vara något stort för att man ska få den där kicken.

De kan vara allt ifrån att komma ihåg att ringa det där samtalet som du har glömt i en vecka till att städa. Vad det än handlar om, försök att se de du lyckas med och hitta din kick.

Min kick består nästan alltid av massor av energi, jag får liksom känslan av att jag kan lyckas med det jag vill och börjar därför kämpa för något nytt igen och så fortsätter de så...

                                                  

Förenkla vardagen är väl superkul. Snabbmat istället för lagad mat. Åka buss istället för cykel eller promenad. Dricker kaffe från 7eleven istället för hemma eller på jobbet.

Nej de var verkligen inte sådan förenkling som jag tänkte på. Jag tänkte på lösningar och planeringar som gör att saker går fortare och helt enkelt enklare.

När jag var liten, så där 10 år gammal, la min mamma alltid fram kläder till mig på en stol kvällen innan. Hon planerade för att slippa en trotsig 10åring som vägrade hitta något i garderoben att ha på sig. Jag fortsatte med de sen när jag blev äldre. Lägger fram en outfit, på kvällen dagen innan, för att slippa kaoset som det lätt blir för mig i huvudet när jag är trött. Det är att förenkla för mig. Vad gör ni för att förenkla i er vardag?








Det här är verkligen

en förenkling för alla hundägare.
Lägg kopplet, handduken eller varför inte bajspåsarna här i.
Lätt att använda och snygg på väggen.
Finns att köpa på
www.houseofhedda.com för 125kr. 

Min blogg, min vardag.

Vardagen är väl oftast tråkig, stressig och innehåller mest en massa måsten. Eller? Kan vardagen vara dagar i veckan som man ser fram emot? Ja det tycker allafall jag.
På helgen tänker jag alltid så mycket på att det just är helg och skjuter därför alltid upp mina måsten till vardagen och får oftast den där härliga klumpen i magen. Men när vardagen kommer och jag gör allt det där som behövs göras. Så åhh, vad skönt det känns då.
Men det finns flera knep till en bra vardag.


Jag bor norr om Stockholm. Två mil för att vara mer exakt. Jag bor hos mina föräldrar och min lillasyster. För ca 5 ½ månad sedan tog jag studenten som färdig frisör. Men snälla ni döm mig inte nu, jag är inte en tjej som skriker för lite skit under naglarna.
Jag har sökt universitet på flera olika orter i Sverige. Är intresserad av att gå sjukgymnast så det är bara att hålla tummarna.

Bloggen blir ett sätt för mig att se vad jag gör vecka för vecka. Jag hoppas kunna dela med mig av min energi och mitt tankesätt om en härlig vardag. Det här är min blogg om min vardag.



Novemberväder, kallt och blött.

RSS 2.0